Testu osoan

Hirigunea

Alde Zaharra

Portua, Lamera eta Gaztelu

Morondo

Artalde

Dolareaga eta Esparru

Adoberia eta Ondarre

Portale

Almikabidea eta Erregiņazubi

Erribera

Zarragoiti

Kurtzio eta Santa Mariņa

Txibitxiaga

Tala

Sanjuanbidea

Ibarreta eta San Martin

Bilbobidea

Dibio

Aranondo

Artikabidea

Portuburu

Zehaztu gabeak

Arane

Agirre

San Migel

San Andres

Almika

Artika

Demiku

Arranotegi

Maņu

San Pelaio Gibelortzagakoa

Kostaldea

Izaro

Gainak

Sare hidrografikoa

Bakio aldea

auzoka / Hirigunea / Alde Zaharra / Ertzilla (dorretxea)  

Ertzilla   (dorretxea)

Kokapena: Hiria; V. mapa (C-2)

Ohar ling.: Toponimoaren txistukariaren ahoskera frikaria da nagusi (Ersilla). Baina herriko ezizen ezagun batean txistukaria afrikari ahoskatzen da: 'ertzillenekuek'. Beraz, afrikaridun aldaera hobetsi da fitxa buruan jartzeko.

Oharrak: Torronteron, Andra Maria kalearen hegoaldeko muturrean. Bermeoko hirigunean zutik geratzen den dorretxe bakarra da. XIV. mendean eraikia eta 1943an monumentu historiko izendatua. Hantxe jaio ziren Martin Ruiz Ertzillakoa eta bere seme zen Fortun Gartzia Ertzillakoa, Santiagoren habitoko eta Carlos V.aren kontseilu eta Ganbarako zalduna, bere garaiko legegizonik onenetarikoa [254].

XVI. mendean, Juan Etxeagakoaren jabetzakoa agertzen da dorrea [255]. 1594an, Elbira Arbolantzakoarena izan zen dorrea aipatzen da Torronteron, eta Ertzillakoa delakoan, fitxa honetan jarri da. 1745-46ko fogeretan Antonio Mezetakoa azaltzen da bere jabe [256] eta 1796koetan, Jose Maria Allende [257]. Azkenik, XIX. mendearen lehen zatian, Montefuerteko kondearen jabetzakoa agertzen da [258].

Azken aldian Arrantzaleen museoa da.

Honela deskribatzen du F. Sesmerok Ertzillakoen armarria:

«En campo de gules una banda de oro engolada en cabezas de dragones del mismo metal. Bordura de sinople con ocho sotueres de oro» [259]

Ahozkoa:
«Ersílla»053, 157
«Pilatosen etzié»166

Idatzizkoa:
1587torre, laBEHA   A-67/24-1   3b
1594Elvira de Arbolancha, torre que fue de doñaBEHA   A-62/44-2   241-242
1641Ercilla, torre deBFA. N. LbJ   248/173   358
1642Erzilla, casa deBFA. K.   324/109   17b
1689Herçilla, torre que llaman deBEHA   A-68/47-1   1b
1704Juan Antº de Mezeta, torre deBFA. Fg.   373-387b
1745Erzilla, casa- torre deBIBL   KrxJ   283
1745-46Ercilla, casa-torre deBFA. Fg.   80
1796Ercilla, torre deBFA. Fg.   315
1807Ercila, torre deBFA. Bust   410/3
1810Ercilla, casa deBUA   1561. Cuentas   86b
1830Ercilla, casa titulada deBFA. Bust   9/7   1
1832Ercilla, torre deBFA. K.   15/2
1844Ercilla, torreBIBL   YrJA   52-54
1845-50Hercilla, casa solarBIBL   DccMd
1889Eircilla, casa deBUA   1179/17   148
1902Ercilla, casa deBAHP.N.BL   8573   1179b
1972Ercilla, casa de Pilatos, torre deBIBL   ESEC-GB   120

__________

[254]   Estudios socio-económicos comarcales. Guernica-Bermeo (1972); 120

[255]   BEHA. A-67/24-1; 3b

[256]   BFA. Fg.; 80

[257]   BFA. Fg.; 315

[258]   1830. BFA. Bust. 9/7

[259]   Sesmero, Francisco (1970)

 

Ekintza honek Bizkaiko Foru Aldundiaren
Kultura Sailaren laguntza jaso du